Han gjorde kometkarriär inom akademin och är idag en av Sveriges mest kända juridikprofessorer, med egen kolumn i Svenska Dagbladet.
Mårten Schultz vill folkbilda i juridik och trivs därför perfekt med den akademiska tillvaron – som tillåter honom att ha många strängar på sin lyra.
– En viktig anledning till att jag uppskattar att jobba inom universitetsvärlden är att den tillåter att man gör olika saker, det är till och med delvis en plikt att göra det, säger han i Vittnesmålet.

Mårten Schultz har aldrig lockats av jobb på en advokatbyrå. En gång fick han ett erbjudande av en av storbyråerna. Han blev smickrad, men tackade snabbt nej.

Istället stod valet mellan akademin och domarbanan.

Ett uppdrag som amanuens åt professor Jan Hellner gav honom insikter som ledde honom in på det akademiska spåret.

– Det påverkade mig mycket. Han är kanske en av de mest framstående juristerna vi någonsin haft. Jag såg vilket inflytande han hade på sin omgivning och förstod att det fanns annat inom akademin än att bara skriva texter för andra jurister.

När han väl bestämt sig för den akademiska banan gick allt väldigt fort. Från doktor till docent och professor på mer eller mindre nolltid.

– Jag sprang från doktor till professor. Det är jag stolt över.

”Ha något slags folkbildningsideal”

Som professor har han utvecklats till något av en folkbildare på det juridiska området. Han är återkommande kolumnist i SvD, han poddar och syns flitigt i media – och ser sig gärna som just folkbildare.

– Jag vet att det låter lite pretentiöst, men jag gillar populärvetenskap, jag gillar tanken på folkbildning och tanken att saker som hör till demokratin också når ut rätt i demokratin. Jag har något slags folkbildningsideal.

Men i början var det inte alla kollegor som såg de folkbildande inslagen i hans värv som enbart positiva.

– När jag som nydisputerad startade en blogg och skrev om juridik med ett lite klatschigt tilltal var det inte något som uppfattades som positivt av äldre kollegor alla gånger.

Lyssna på hela intervjun med Mårten Schultz:

Artikel från Dagens Juridik